måndag 27 april 2009

Marcus: Är det lösningen du hyr?

Det är ett evigt fjäskande för rövgänget på Elektravägen här nu. Aldrig förr har väl något så prosaiskt som en maskinuthyrningsfirma vunnit så mycket utrymme i någon form av media tidigare. Därför är det helt på sin plats att jag kommer in och gör det jag är bäst på - lägger sordin på stämningen.

För den oinvigde kan Ramirent låta som ett twentyfourseven-barnkalas med kakfrossa och maratonfika som den enda och självklara lösningen på all den problematik som kan uppstå när lite för dumma människor ska handskas med åt helvete för kraftfulla förstörelsemaskiner. Vi som varit med från början och bjudits det tvivelaktiga nöjet att beskåda förfallet på nära håll är inte fullt så lättköpta.

För att förstå nuet behöver man förstå historien. Därför följer en kort recap av höjd- och lågpunkterna under min tid som trogen kund hos Hyrmaskinernas ABC i Västberga.

  • Julen 2005. I julklapp inkasserar jag en braständare i borstat stål. Denna har troget tjänat som tortyrredskap och drogparafernalia i det sköldska residenset ever since.
  • Julen 2006. Även denna jul kom fula tomten förbi elektravägen och bjöd på en Mp3-spelare med blygsamt minne men av tillräcklig kvalitet för att berga mina nyårstal och fatwor till mina efterlevandes glädje.
  • Julen 2007. Inte ett jävla jota.
  • Julen 2008. Ett inbetalningskort och ett ettrigt kravbrev rörande en ihjälkörd bilmaskin.
  • Under vintern 2009 byter företaget namn från det kärnsvenska och robusta "Tidermans" till det, i alla tänkbara avseenden, fulare och könlösa epitetet "Ramirent". Låter inte det mer som en rörelse specialiserad på att grovsanera bajamajor än en respektabel mekanisk verkstad?
Med regimskiftet börjar kakransonerna anta rent bestraffningsmässiga nivåer och vid mitt senaste besök var även smågodisurnan dränerad på sista strösslet. Som ni förstår har vi att göra med en inrättning i fritt fall. Att sen Skitnils hamnat på undantag och bjuds än det ena och det andra gör inte saken bättre. På. något. vis. i. världen.

Med allt detta vid handen; är det konstigt att jag är både avundsam, missnöjd och kränkt på en och samma gång?


Med den här skrivelsen adresserar jag mig direkt till rövjuntan i Västberga.
  • Vart är mina peerks och gadgets?
  • Är ni överhuvudtaget medvetna om att jag hade namnsdag i förrgår?
  • Ramirent - reder ni upp det här?

Nils: Hurra!

Idag när jag kom in på Ramirent hyresmaskiner så hade kakburkshögen fyllts på. Syltgrottor trängdes med vanlijdrömmar och en och annan bondkaka. Hurra!

söndag 26 april 2009

Nils: Robert och fula Thomas spelar in en video.

Såg att Robert och fula Thomas spelat in en video tillsammans. Den handlade visst om deras extraknäck. Vet inte riktigt vem som är vem bara.

torsdag 23 april 2009

Nils: Sommarplågan klar?

YouTube - svenne banan

Nils: Nkpg magazine

Läste igenom en artikel med Elin Grindemyr (en lokal förmåga i Norrköpingstrakten) idag. Är hon ett geni eller inte?

-Macke, min sambo, lyckas alltid få med sig ekologisk mölk. Jag vet inte om det är medvetet eller om han tar första bästa. Jag undrade igår vad som är skillnaden, för den ligger inte i smaken.

Nils: Ramirent charmoffensiv!

Dra på trissor, denna vecka har följande hänt nere hos rövgänget i Västberga.

Onsdag eftermiddag:
Jag kommer in vid servicedisken och ska lämna tillbaka verktyg som jag hyrt. Kenneth, som för dagen inte är lika ful som exempelvis Janne1 och Janne2, visar sin bästa sida och leverar ett paket med Maryland cookies till undertecknad.

Torsdag morgon:
Jag kommer in för att hyra en svincool bilmaskin och sneglar menande bort mot den obefintliga kakburkshögen. Kenneth tar tre snabba skutt in i fikarummet och kommer ut med den sista bullen, som finns för de anställda, och ger den till mig.

Torsdag eftermiddag.
Jag kommer in för att lämna ett gäng tuffa maskiner och får direkt frågan om jag inte vill ha en glass med mig när jag ska åka hem, varpå jag tittar igenom utbudet och bestämmer mig för att vänligt men bestämt tacka nej. Kenneth grubblar ett par sekunder och slänger sedan kvickt ur sig: "du vill inte ha lite salami"? Fantastiskt tycker jag och svarar ja, varpå jag får två skivor. Det blev genast glad stämning och medans ag åt den goda korven skrattade vi gemensamt åt fula Marcus och de gånger jag, nattetid, sett honom äta rå bacon som han först daskat i Thomas fula plyte.


Ja ni märker ju att det skett en attitydsförändring från Kenneths sida och det är något jag är väldigt glad över. Vad gäller den övriga stabben lämnar mycket övrigt att önska.

Nils: Bu eller Bä?

Blajkel (Micke mojje) messade mig häromdagen och frågade om jag kunde tänka mig att hänga med honom några timmar i helgen. Vad tycker ni? Ska jag eller ska jag inte?

Nils: Var god ge plats!

Det är väl inget konstigt att det på 100 parkeringsplatser går 1 handikapplats men jag såg idag att de handikappade även parkerar på vanliga platser. Vad är grejen med det? Känns det inte lite orättvist att de kan parkera var som helst? Jag tycker att vi lugnt kan konstatera att handikapplatser har spelat ut sin roll.

onsdag 22 april 2009

Evil Järna

Det vi gjöt i onsdags och torsdags släppte egentligen ganska fort. Fredag, måndag och tisdag gick åt att riva skiten. Med andra ord: 5 dagar åt pipan. Nu har vi börjat på ny kula men arbetslusten har dragit på tidig semester.

Järna eats you alive men det e egentligen ganska enkelt!

Nils: Kokt i bollen.

För en och en halv timme sedan tejpade jag igen dörren på toan inifrån och proppade ventilationen för att betongslipa mitt golv och en vägg. 75 min senare hittade jag ut från dammolnet alldeles förvirrad och yr. Det där med syre är nog en ganska bra grej ändå.

Nils: Det har hänt igen.

Igår när jag var nere hos rövgänget i västberga (ramirent hyresmaskiner) insåg jag ytterligare en gång att slutet för detta en gång fina företag (Tidermans) är nära. Som alltid på morgonen går man in direkt till vänster för att fulla på sin vidriga lekamen med kaffe och kaka, eller i vissas fall; kakor. Men tro på fan, inte fanns det några kakor denna gång och det är inte första gången detta år som det händer. Detta är fjärde tillfället i oberoende följd då det inte funnits några kakor och hör och häpna; en hel vecka gick i februari utan att kakorna fylldes på. Vem är ansvarig? Vem ska hängas ut? Är det fula Kenneth som envisas med att vägra fylla på? Kan det vara dumma Janne som glömmer sitt kakkort hemma? Min gissning är att det är Leslie som är huvudansvarig. Leslie är en liten lömsk rackare som alltid ser väldigt nöjd ut. Väldigt nöjd. Antagligen för att han har ätit en massa kakor precis och vet om att jag inte kommer att få göra det. Vem tror ni att det kan vara? Har Leslie satt sin sista potatis? Ska Janne tjäras med fjädrar eller ska vi sätta Kenneth i spottstocken?

Nils: Jag jobbar hemifrån!

Har ni som jag börjat konstruera situationer i vardagen för att bli påmind om händelser eller stämningar i presens? Jag har flera gånger denna vecka kokat över mölken. Jag tror att det är en sådan sådan konstruerad situation och misstag för varje gång det hänt blir jag lite lyckligare. Tanken slog mig om en artificiellt framställd doft, doftande kattpiss blandad med frän hönsdiarre skulle göra mig lyckligare. Återstår att se.

söndag 19 april 2009

Nils. Jag jobbar hemifrån.

Imorgon börjar jag jobba hemifrån, jag vill det. Hur kommer sig nu det?

Jag vill att det egentligen ganska enkelt.

Ska snart åka efter min helgpizza. Något jag ser fram emot redan på måndagar, vilket det ju är imorgon. Thomas, aka Hägern Jäder eller Storken (för övrigt namn han fått efter utseendet på sina ben) ska minsann få bekänna färg på ett sätt han aldrig strålat förut. Jag ska psykiskt bryta ner hans karisma så till den grad att inte ens folk som älskar honom vill se honom igen. Denna veckas goda gärning.

lördag 18 april 2009

Nils: Livet på landet.

Finntorpsapan överaskade mig med att föreslå att vi skulle åka ut på landet denna helg så ner for vi. Hon överaskade också genom att föreslå att vi skulle klippa min svinstora gräsmatta med sax. "Det kan nog bli lite jobbigt om du inte ställer gräset upp först".

onsdag 15 april 2009

Marcus: Att bildgoogla sina arbetskamrater

Visste ni att Robert och Thomas ligger ute på knullkontakt.se?


söndag 12 april 2009

Snart månda

Japp, snart måndag gott folk. Jag kommer att stå och räkna in folk på Järna station kl 07:00. Varför? Lojalitet, vänner. Lojalitet.

onsdag 8 april 2009

Myycke dumt

Har just kommit hem från Järna. Sitter här i mina gråa kalsonger och har ont i hjärnan. Ett huvudbry gnager i mitt sinne. Hur jobba långsammare och mindre effektivt? En fråga som redan delvis är besvarad med tanke på hur långsamt det går redan nu. Varför? Jo det ska jag tala om. Missnöje. Vi har återigen fått en utskällning från högre makter pga våra dåligt hållna arbetstider. Vilket har lett till pedantiskt hållna tider från vår sida. Trots detta har vi inte fått ut någon byggbod att värma vår mat i. Vi har rent tekniskt inte tillgång till toalett. Ingenstans att dricka kaffe. Vi ställer oss handfallna och förstår ingenting. Ser inte bättre ut än att vi sätter oss i bilarna och åker in till kontoret för att uträtta våra behov samt äta vår lunch. Notera, vi jobbar i Järna, vårt kontor ligger i Västberga. Minst en halv timme bilfärd en väg.

Man ska inte råka i konflikt med genier.

tisdag 7 april 2009

Nymoderniteter..




Det var bättre förr..






=

måndag 6 april 2009

Nils: Jag är en idiot.

Jag började skriva ett inlägg där jag skulle berätta för er att jag blivit farbror igen men jag råkade skriva att jag blivit farsa, haha, va trög jag är!

lördag 4 april 2009

Nils: Jag känner djup oro!

Det går en reklamfilm på tv just nu som försöker sälja sill: "ta en sillmacka", ni kanske har hört/sett den? De har lagt på ett ljud som beskriver att en sillburk öppnas och det börjar låta hav. Jag känner mig oroad över det. Jag vet inte varför men jag känner verkligen djup oro.

onsdag 1 april 2009

Robert: Vill vi det

Ja, det Marcus skrev om sin mage kan jag inte annat än stämma in med. Så länge jag känt karln har han haft dessa avbrott i dagen. Har funderat på att "put him down" en tid nu men det blir aldrig av. Lite som en hund muntrar han upp mig ibland, såklart i samband eventuellt bollkastande. Jag slänger en trasa eller en boll och Marcus släpper allt ur händerna och hoppspringer glatt efter det kastade föremålet och återvänder med det hängande ur käften. Men det är inte bara kul med en marcus. Ibland rullar han sig i skit och äter gatspyor vilket leder till att han stinker mer än vanligt. Nackdelarna överväger snart fördelarna. Marcus, en trasig byracka.